1. Vad är inkasso ?

2. Hur lång är preskriptionstiden på en fordran ?

3. Måste ett företag skicka faktura innan en betalningspåminnelse?

4. Måste ett företag skicka betalningspåminnelse innan ett inkassokrav?

5. Vad händer när jag utsätts för inkasso ?

6. Vad händer om jag inte betalar ?

7. Måste jag betala inkassokostnaderna ?

8. Hur är jag som gäldenär skyddad med mina personuppgifter ?

9. Måste jag betala kostnader trots att jag har betalat skulden ?

10. Vilken ränta måste jag betala ?

11. Hamnar jag i kreditupplysningsregister om jag utsätts för inkasso ?

12. Vad är en kreditupplysning ?

13. Vad används kreditupplysningar till ?

14. Hur får jag veta vad som står om mig i kreditregistren ?

--------------------------------------------------------------------------------

1. Vad är inkasso ?
Som inkassoåtgärder räknas krav eller andra påtryckningar mot dig (gäldenären) för att få dig att betala din skuld. Normalt får du ett kravbrev, där det står att om du inte betalar frivilligt kommer borgenären att ansöka hos kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande eller annan rättslig åtgärd. Borgenären kan också hota med att säga upp ett avtal. Hotet kan även innebära att borgenären avbryter en löpande leverans av till exempel elström eller telefonabonnemang. Rena betalningspåminnelser räknas inte som inkassoåtgärder.

2. Hur lång är preskriptionstiden på en fordran ?
Den allmänna fordringspreskriptionen i Sverige är 10 år räknat från den dag fordran uppstod. För fordringar mellan näringsidkare och konsument gäller 3 års preskriptionstid förutom skuldebrev, vilka alltid har 10 års preskription.

3. Måste ett företag skicka faktura innan en betalningspåminnelse ?
Normalt måste ett företag skicka en faktura innan en betalningspåminnelse skickas. I vissa branscher betalar dock kunden normalt kontant vid besöket hos företaget. I dessa fall finns det ingen skyldighet att skicka räkning då fordringen normalt regleras direkt hos företaget. Av denna anledning kan företaget utta en avgift för betalningspåminnelse för det fall att man tvingas skicka en räkning.

4. Måste ett företag skicka betalningspåminnelse innan ett inkassokrav ?
Ett företag har ingen lagstadgad skyldighet att skicka ut en betalningspåminnelse, skulden kan gå till inkasso utan att du har fått en påminnelse.

5. Vad händer när jag utsätts för inkasso ?
Om borgenären inte får betalt för sin fordran kan han välja att antingen själv driva in den eller att lämna indrivningen i uppdrag till ett inkassoföretag. Inkassoföretaget skickar då ett inkassokrav till dig med en uppmaning att betala. Om du trots inkassokravet inte betalar din skuld kan inkassoföretaget vända sig till kronofogdemyndigheten för att få fastslaget dels att du är skyldig att betala och dels vilket belopp du ska betala. Om du har invändningar mot fordran är det viktigt att du framför dem till Inkassoföretaget så tidigt som möjligt och gärna skriftligt. Om skulden inte betalas därför att borgenär och gäldenär är oense om hur stor skulden är kan borgenären istället vända sig till domstol för att få tvisten prövad i en rättegång. För varje åtgärd som vidtas och för varje instans som anlitas kan kostnaderna öka för dig. Om du vet med dig att en fordran är riktig gör du därför bäst i att betala i tid. Om du inte kan betala hela summan på en gång kan det vara klokt att kontakta inkassoföretaget och försöka nå en överenskommelse om amorteringsplan. Det finns dock ingen skyldighet för borgenären att gå med på en sådan plan.

6. Vad händer om jag inte betalar ?
Om du som gäldenär inte betalar inkassokravet riskerar du att ärendet går vidare till kronofogdemyndigheten eller till tingsrätten. Följden av detta påförs ytterligare kostnader och i slutänden riskerar gäldenären betalningsanmärkning och exekutiva åtgärder från myndigheternas sida.

7. Måste jag betala inkassokostnaderna ?
Borgenären eller inkassoföretaget har rätt att få ersättning av dig för vissa normala kostnader i samband med inkasso. Dessa kostnader regleras i lag. För att du ska bli ersättningsskyldig för inkassokostnader krävs att åtgärden har behövts för att ta tillvara borgenärens rätt. Enligt lagen kan du bli skyldig att betala ersättning för: En betalningspåminnelse - om borgenären har kommit överens med dig om detta senast i det ursprungliga avtalet. Inkassokrav - om det är utformat enligt inkassolagens regler och har lämnats eller skickats till dig. Amorteringsplan - om planen är skriftlig och omfattar hela din återstående skuld. Planen ska vara upprättad i samråd med dig och ha lämnats eller skickats till dig. Storleken på ersättningsbeloppen beslutas av regeringen och justeras emellanåt. Från den 1 juli 2003 gäller följande maximibelopp: skriftlig betalningspåminnelse - högst 50 kronor; inkassokrav - högst 160 kronor; amorteringsplan - högst 150 kronor. Observera: Lagen reglerar bara skyldigheten att betala för åtgärder som har vidtagits efter det att skulden har förfallit. Det kan därför tillkomma kostnader för faktureringar, aviseringar och påminnelser som har skett före förfallodagen. Du kan också bli ersättningsskyldig för vissa kostnader som uppkommer i samband med ansökan till kronofogdemyndighet eller till domstol.

8. Hur är jag som gäldenär skyddad med mina personuppgifter ?
Seger Ekonomi & Inkasso AB behandlar dina personuppgifter med stöd av IT i ett särskilt gäldenärsregister. Uppgifterna registreras i syfte att utgöra underlag vid fullgörande av inkassouppdrag i ärende där du är registrerad som gäldenär. De personuppgifter som behandlas är uppgifter om namn, adress, telefon- och e-postadresser, utbildning, anställning, samt uppgifter om eventuella ombud. Personuppgifterna används uteslutande i inkassoverksamheten och uppgifterna lämnas inte ut till annan än uppdragsgivaren (borgenären) och till domstolar och myndigheter i samband med fastställande av krav och vidtagande av exekutiva åtgärder. Personal vid Seger Ekonomi och Inkasso som har tillgång till uppgifterna har tystnadsplikt gällande information om enskilds personliga förhållanden vilka denne fått del av i tjänsten. Läs mer om hur vi arbetar med PUL här.

9. Måste jag betala kostnader trots att jag har betalat skulden ?
Ibland kan det inträffa att en gäldenär blir krävd på ersättning trots att skulden är betald. Det behöver inte alltid vara fel. Trots att huvudskulden har betalats kan borgenären vilja ha ersättning för inkassokostnader eller kostnader för hanteringen hos kronofogdemyndigheten eller domstol. Enligt Datainspektionen kan ersättning få begäras i följande fall: Hyresfordran: Borgenären har sänt inkassokrav eller ansökan till kronofogdemyndighet eller domstol senast samma dag som hyran betalades (det vill säga den dag betalningsuppdraget kom in till post- eller bankgirot eller hyran betalades på post eller bankkontor). Annan fordran: Borgenären har sänt inkassokrav eller ansökan till kronofogdemyndighet eller domstol senast samma dag som inbetalningen bokfördes på mottagarens konto hos post- eller bankgirot. Observera: Om du betalar en skuld över post- eller bankgiro bör du tänka på att betalningen anses fullgjord först då den bokförs av post- respektive bankgirot. Om du vet med dig att en inbetalning är sen, kan det vara klokt att underrätta borgenären eller hans ombud om inbetalningen. På så sätt kan du kanske förhindra ett inkassokrav eller en ansökan till kronofogdemyndighet eller domstol. Tänk också på att spara alla kvitton över de inbetalningar du gör!

10. Vilken ränta måste jag betala ?
Den som inte betalar sin skuld i rätt tid drabbas ofta av att betala dröjsmålsränta. Om borgenären och gäldenären i förväg har träffat ett avtal om ränta gäller detta. I sådana avtal brukar det stå att dröjsmålsränta ska betalas från förfallodagen med en viss procent, till exempel per månad. Om inget avtal har träffats i förväg gäller räntelagens regler. Borgenären har då rätt att ta ut dröjsmålsränta från den dag som infaller en månad efter det att han har skickat en räkning eller på annat sätt krävt betalning av gäldenären. Förutsättningen är att borgenären i detta krav talat om att dröjsmålsränta annars måste betalas. Räntelagen ger borgenären rätt att ta ut en årsränta som motsvarar riksbankens diskonto plus åtta procent.

11. Hamnar jag i kreditupplysningsregister om jag utsätts för            inkasso ?
För att avgöra om en person eller ett företag ska få ett lån eller en annan kredit behöver den som ska lämna krediten veta om den som vill låna har skött sina tidigare affärer. Därför registreras en del uppgifter i kreditupplysningsregister hos särskilda företag. Den som inte sköter sina ekonomiska åtaganden riskerar att hamna i ett sådant register. Betalningsanmärkningar om fysiska personer får bara noteras om betalningsförsummelsen är fastställd av domstol eller annan myndighet, oftast kronofogdemyndigheten. Enbart ett inkassokrav leder alltså inte till någon betalningsanmärkning. Uppgifter om betalningsanmärkningar står kvar i registret i tre år efter det år då uppgiften noterades, vilket kan bli upp till fyra år. Betalningsanmärkningen tas inte bort tidigare även om du betalar din skuld. Se därför till att betala skulden när du fått inkassokravet så slipper du ytterligare åtgärder och kostnader.

12. Vad är en kreditupplysning ?
Kreditupplysning är ekonomisk information om dig. En kreditupplysning kan ha olika former och varierar från fall till fall. Informationen är framför allt inriktad på ekonomiska förhållanden, men även andra personliga uppgifter kan ingå, till exempel om du är gift eller om du har utvandrat. En kreditupplysning innehåller inte bara fakta. Omdömen och råd kan också lämnas som ledning för en ekonomisk bedömning. En kreditupplysning är oftast skriftlig men den behöver inte vara det. Även muntliga uppgifter, omdömen och råd faller under begreppet kreditupplysning. I vissa avseenden gäller olika regler för kreditupplysningar om privatpersoner och för kreditupplysning om näringsidkare eller juridiska personer, till exempel styrelseledamöter.

13. Vad används kreditupplysningar till ?
Om du vill låna pengar vill du att din ansökan ska hanteras snabbt och smidigt. Samtidigt vill den som du lånar av kunna bedöma vilka risker han tar genom att låna ut pengar till dig. Den som lånar ut pengar eller ger andra krediter behöver alltså ett bra underlag för att kunna bedöma om han ska ge dig kredit. En kreditbedömning bygger på tanken att det är liten risk att ge kredit till den som tidigare har skött sin ekonomi och större risk att ge kredit till den som tidigare har misskött sina betalningar. För att förenkla utlåning och kreditgivning finns kreditupplysningsföretag som förser den som ger kredit med information om dig som söker lån eller kredit. En fyllig och korrekt information hjälper kreditgivaren att bedöma riskerna för kreditförluster och andra problem. Då behöver han inte gardera sig mot alla tänkbara risker och kan fatta snabba beslut. Även andra än kreditgivare använder kreditupplysningar. Ett exempel är en hyresvärd som vill kunna bedöma en ny hyresgäst.

14. Hur får jag veta vad som står om mig i kreditregistren ?
Både kreditupplysningslagen (KUL) och personuppgiftslagen (PUL) ger dig rätt att få veta vilka uppgifter som finns lagrade om dig. När du begär besked är det lämpligt att uppge enligt vilken lag du begär beskedet. Enligt KUL kan du få besked om ett kreditupplysningsföretag har lagrat uppgifter om dig och i så fall vilka uppgifter som finns. Detta gäller både om uppgifterna finns i dataregister eller om de har lagrats på annat sätt. Du får beställa hur många besked du vill men kreditupplysningsföretaget får ta ut en skälig avgift för beskedet. Enligt PUL har du rätt att få information om de personuppgifter som behandlas om dig. Sådan information är gratis en gång per år. Observera att en begäran om information måste göras skriftligen och undertecknas. Du har rätt till besked enligt dessa två lagar oavsett om du är privatperson, näringsidkare eller näringsanknuten person. Också juridiska personer har rätt att få veta vilka uppgifter om den egna verksamheten som finns i ett kreditupplysningsregister. Personuppgiftslagens regler om rätt till information gäller dock bara för fysiska personer. Utdrag om juridiska personer lämnas alltså enligt KUL och kreditupplysningsföretagen har i dessa fall alltid rätt att ta ut en skälig avgift för beskedet.